Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

2 veckor kvar

Och träningen lyser med sin frånvaro :(
 
Att jag dessutom har ont i vänster ben också fot gör ju inte det hela bättre. 
Så blir det inte bättre till mitten av veckan så får det bli ett samtal för att boka tid hos bästaste kiropraktorn. 
 
 

Ett gott skratt. .................

........... förlänger livet heter det ju.  
Och i går fick jag mig ett riktigt gott skratt.  Hade svårt att ligga stilla på britsen hos min kiropraktor.
 
Vad var det då som var så kul???
 
Jo, när jag ligger där på britsen och kiropraktorn fixar med min axel, så ringer min telefon. 
Låter det helt enkelt ringa och får ta det senare. Men det tyckte inte min minsting som även han var med inne var någon bra ide.
så han letar reda på telfonen i jackfickan och svarar hur duktigt som helst.
Så långt är allt okej...
 
Men när sedan personen i andra änden frågar efter mig så får denna till svar att jag är på sjukhuset.  Sedan ändrar han sig och säger att jag är hos han som knäcker nacken.
Och vid den beskrivningen på vad min kiropraktor gör så kunde vi inte hålla oss för skratt.
 
 
När jag senare ringde upp personen som sökte mig, var denna väldigt orolig och trode att vi varit med om en trafikolycka. Men när sanningen kom fram tyckte även h*n att det var kul och skratade.
 
 

Nedräkning pågår :-)

Mindre än 4 veckor kvar nu :-)

Helt galet vad fort tiden går, men det skall bli så sjukt kul

sjukstuga

Här lyser träningen med sin frånvaro :(

Något som däremot inte vill lämna oss är älla sjundommar. Dotern har legat däckad i influensan i nästan två veckor nu och idag var första skoldagen på länge.

Mellan grabben har legat med influensa lite mer än en vecka och gick idag snällt stana bemma från skolan.

Äldsta grabben har fått ögoninflamation och hans ögon är helt igenkleggade på morgonen. Så där är det lite jobb med att försöka tvätta bort kletet. Minstingen är väl den av barnen som är friskas, men en envis hosta gjorde att även han fick stanna hemma idag.

Så dottern fick åka mex farfar till skolan idag. Något dom var tur, då även bilen har fått lite "sjukdommar" och mannen hoppas på att fåtag på reservdelar i dag. Annars så kan det bli lite kris i veckan.
Vågar inte chansa och köra så långt som vi har till skolan med bilen, som den är nu. Är ju inte säkert att vi kommer fram och skulle oturen vara framme, så kan det gå mycket illa.


Nog om detta, nu skall jag fortsätta med arr baka cholkadbeskvier :)

Önskar er alla en underbar start på veckan.

............ går det bra att vänta????????

Vad svarar man på den frågan när man ringer tex sjukvården eller någon myndighet?
Undrar vad som skulle hända om man sa nej på den frågan. För det gör man ju inte, eller jag gör inte det.


Vilken skillnad

Det är en vecka mellan fotona i förra inlägget och dessa som jag tog under dagens löppas runt Yddingesjön. En runda som har blivit lita av en favorit.
 
 
 
 
Visst är det vackert. 

Underbar start på dagen.

På bästa startade jag och Kobbe denna söndag.
 
 
Underbar soluppgång.
 
 
Bästa kompisen som älskar att springa med mig.
 
 
Bara älskar att få komma ut och springa.
 
 
Speciellt nu när det är vår.........???????? Fast vi är i januari månad. Tror vi har kommit i lite otakt när det kommer till vädret och rätt årstid.
Men detta väder är perfekt att springa i, så inte mig emot.
 
 
 

Nytt år nya mål

Jaha, då vad det nytt år igen och massor av folk har avlagt nyårlöften om att börja träna och liknande.
Mina mål för året har varit planerade sedan några månader tillbaka och det största målet är att ha KUL när jag springer.
 

Några av dom lopp som jag är anmäld till i år är:

  • VM i halvmarathon i Danmark nu i vår. Skall bli så sjukt kul att springa :-)

 

  • Sedan väntar Lejonbragden med sina 100 km även det ett lopp som skall bli så sjukt kul att få springa i år igen. Gillade verkligen det loppet förra året. Då det kändes så familjärt att springa och alla var så glada, trevliga och vänliga. Något som jag upptäckte på 2013 års näst sista lopp att alla inte alltid är TYVÄRR.
 
  • Självklart blir det även i år en Malmö Klassiker med Malmömilen, Malmö simmet och sist men inte minst Malmö Velo Classic
 
  • Sista loppet som är bestämt att jag skall springa är UltraVasan i höst.
 
Såklart kommer det att komma till fler lopp efterhand som året går. Har ju två pojkar här hemma som även dom vill ut och springa lopp med mamma :-)
En av dom var med och sprang Sylvesterloppet i Trelleborg och fick massor av hejarrop och beröm längs dom 7 km som vi sprang.
För sprang det gjorde han hela vägen utan att gnälla en enda gång att han var trött eller att det var jobbigt.
 
 
Vad har ni andra för planer för år 2014?
 
 

Pust,,,,,

Det märks verkligen att jag varit sjuk till och från hela hösten.
Konditonen är inte vad den en gång har varit :-(
Dagens löprunda med Kobbe var mycket jobbigare än sist vi sprang den.
Så nu hoppas jag att nästa år får bli det år jag som jag får lov att vara frisk, så att jag kan fokusera på min löpning.
Har ju flera roliga lopp inplanerade under 2014. Några nya och några favoriter i repris.

Uppladning

Hur lyckas man med en uppladdning för ett lopp om man inte kan äta som man brukar???
Har sedan i torsdags endast fått äta halvfast/flytande mat som inte behövs tugga, eller är varm.
Vilket inte har varit så mycket att välja på.

Så helgens lopp i Växjö kommer att bli intressant att springa och se hur mycket pannben man har.

Får bara hoppas att barnen inte smittar mig med sina div olika sjukdomar, som dom samlat på sig nu denna vecka :-((

Sjuk :-(

Var inte så smart att springa i lördags.

men återkommer mer om det när jag känner mig piggare

Inte den bästa uppladningen :-(

I kväll är det dags att springa Österlen maraton. Vilket jag har sett framemot en tid.
Detta kommer att vara min första riktiga mara.

Tyvärr så har uppladdningen den senaste tiden inte varit den bästa.
Ett löppass på 2 veckor och en små iriterande förkylning som inte vet vad den vill.
Och nu en natt som tillbringades på barnakuten :-(

Men då jag har ca 6 timmar på mig att ta mig i mål, så skall det nog gå bra., Om inte annat så blir det min första DNF
Även den skall väl komma någon gång.

Ultralöpning

Hi

”Vilken dåre som helst kan springa maraton. Men det krävs en särskild sorts dåre för att springa ultramaraton”. (Alan Cabelly – översatt) Ultralöpning är inte en sport. Det är en livsstil. Denna livsstil innehåller:

§ Ju roligare du har när du springer, desto mer kommer du att springa. Har du riktigt roligt kan du till slut springa hur långt som helst!

§ En ultralöpare håller på länge. För att kunna hålla på länge – och ha trevligt – så fikar ultralöparen. Som ultralöpare har du dessutom det angenäma problemet att få i dig tillräckligt med kalorier, istället för tvärt om. Ju mer fikapauser desto trevligare och desto längre kan du hålla på!

§ Ultralöparen har inte konkurrenter, den har medtävlande. I ultra handlar tävlingen om att klara av distansen. Den största konkurrenter är ditt eget psyke som säger åt dig att stanna då distansen sliter på kroppen. Bästa sättet att komma vidare är att ha så roligt som möjligt, dvs prata med dina kompisar som befinner sig i samma situation. Uppmuntra dem så gott du kan så kommer de att göra detsamma för dig!

§ Vill du få en annan ultralöpare att känna sig stark och orka ta sig vidare – spring strax efter den. Ganska få löpare blir uppmuntrade av att du springer före och ropar käckt ”skynda på!” till den som är tröttare. Men folk fungerar olika. Ultralöpning är ett perfekt tillfälle till att undersöka hur du och andra fungerar!! Fråga gärna din medtävlare hur den vill bli behandlad när den har svackor och tala om hur du vill bli behandlad vid svackor, så kan ni stärka varandra.

§ Riktigt duktiga ultralöpare fuskar genom att springa i uppförsbackarna. Vi andra, som vill hålla oss på den korrekta sidan, ser uppförsbackar som tillfällen till att äta och prata än mer, och att använda musklerna på ett annat sätt – genom att gå.

§ En ultralöpare vill ha valuta för startavgiften. Ju längre jag är ute desto mer får jag njuta!

§ Ultralöpare vet att livsstilen handlar om mycket mer än löpning. Springa vilse sätter en ny touch på redan kända löpsträckor och adderar ytterligare spänning till okända löpsträckor. I ultra är varje person som vågar ställa upp i tävlingen en vinnare. Ta sig i mål är bonus och ta sig i mål med längst sprungen sträcka är extra bonus! Detta stämmer överens med paragrafen om maximera njutningen ovan.

§ I ultraäventyret ingår att hantera alla situationer. Blåsor, blånaglar och för trånga skor på grund av svullna fötter stoppar inte en ultralöpare. En ryggsäck med mat, dryck, extra kläder, leukoplast, compeed, säkerhetsnålar, steriliserande våtservetter, plåster och idominsalva är ypperliga komplement till löpskorna. Ha med sig en tång att klippa upp för trånga skor eller klämmande hälkappor är tecken på extremt bra förberedelser!

§ Ett alternativ till tången är att köpa två nummer för stora skor till långa lopp. Fast tången bör vara med ändå.

§ En ultralöpare gödslar naturen. Den riktige naturvännen använder mossa eller sköljer av sig med vatten. Den pimpinette tar med sig toalettpapper. För att undvika (vad heter skavsår i häcken? Har för mig det brukar kallas något med …. eld? brand?), använd babyservetter eller smörj in underredet med barnolja, vaselin eller idomin. Sniglar fungerar i nödfall.

§ En plastpåse har räddat livet på mången mobiltelefon under regniga löpturer. Den du köper varmkorv av eller fikar hos under långturerna brukar uppskatta om sedlarna befunnit sig i samma plastpåse under löpturen.

ttade detta inne på jättelångt och var ju bara tvungen att dela med mig. För det stämmer ju verkligen. :-)
 
 

Tråkigaste loppet hittills :-(

har nog aldrig varit så uttråkad och ej på hugget som inför söndagens lopp. Kände inte alls för att springa och inte blev det bättre av att mötas av en sur och otrevlig funktionär när man väl var på plats.
 
Startade söndagen med att tillsammans med dottern (som också skulle springa) att cykla ut till Torup. En tur på ca 8 km.
Vädret var väl sådär, inte direkt kalt men tyvärr regnade det till och från.
 
Hämtar ut nr lapparna och det är efter där som vi kommer i kontakt med den där otrevliga funktionären. Okej om man tycker det är jobbigt att få samma fråga flera gånger. Men det är ju något man får räkna med när man det är många löpare och alla kanske inte har sprungit loppet tidigare.
 
Så efter detta var jag om möjligt ännu mer ointresserad av att springa.
 
Kl 10,45 gå startskottet och jag lunkar på i dotterns takt och försöker få hon att springa hela tiden, vilket inte var så lätt.
Vid 1,5 km börjar hon att gå och efter det kommer gåpauserna oftare och blir allt längre.
Börjar få ont i vänsterknä igen något som jag inte har haft på några löpturer nu, problemet är att det sitter på ett ställe där jag inte har haft ont tidigare.
 
Får lov av dottern att vid ca 1 km kvar öka takten och springa själv.
Det var helt underbart att få öka farten lite och kunna springa om några av alla dom så sprungit om då jag gjort följe med dottern.
Kommer i mål på 40,?? min och dottern 5-6 min senare.
 
Får vår medalj, tröja och beger oss sedan tillbaka till cyklarna för att ta oss hem. Regnet har upphört och det är riktigt skönt att cykla. Även om dottern tycker att hennes cykel är jobbig att trampa och man inte kommer någonstans, detta då hon glömt att pumpa hjulen tillräckligt. Så vi byter cyklar och hjälp, vad hennes är skum att cykla på. Man sitter helkonstigt och inte alls bekvämt.
 
 
Hade som plan att inte springa detta lopp igen, men då mellangrabben frågade om inte han och jag kunde springa det nästa år. Som var planen att vi skulle i år, men inte kund då han fortfarande hoppas på kryckor efter flygturen för ca 2 veckor sedan.
Så om jag inte kan hitta något annat lopp som kan få han på andra tankar så får vi väl springa även nästa år.
 
 

Läskiga parker,,,,,,,,,,,

Är inte så glad i att springa i större städer själv, speciellt inte om det är en ny plats att springa på.
Tänker nu inte på att springa lopp utan själva träningen.
Har ju mina rundor som jag tar här ute på landet och även in i byn där vi bor.
Inte att förglömma är rundorna där barnen går i skola. Men det är under dagtid.

I går utmanade jag mig verkligen, då jag kom 1 h tidigare för att hämta dottern i Lund, där hon tränar dans.

Parkerade bilen och sedan iväg in i läskiga parken. Var väldigt dåligt med ljus och massa träd och buskar överallt, som inte gjorde obehaget mindre ( vet att det skall vara buskar och träd i en park ;-))

Men då jag inte sprang själv utan hade bästa Kobbe med mig, så kände jag mig helt trygg, även då vi tog en runda upp och runt kyrkan i centrala Lund.
Var liksom INGEN som vågade komma nära och då känner jag min TRYGG.
Skönt att ha en "liten" vovve som ÄLSKAR att springa med mig och som gör allt för att få följa med mig ut på en runda.

Blev inte så jätte längt, men allt är bättre än inget.

Om

Min profilbild

RSS 2.0