Det är i motlut som det går uppåt
10 januari 2011
Kände mig ett tag som Bambi på hal is, men träningen blir ju så mycket effektivare när man får springa i snödrivorna.
Nu kan det nog bara bli bättre. Veckan som gått har verkligen inte varit på min sida. Startade ju veckan utan någon som helst ork eller energi. På torsdagen tänkte jag ta en lite tur på morgonen, men stoppas av att det blåser fruktansvärt hårt och att snön piskar mig i ansiktet. Ger upp efter runt 1 km, så totalt blir det nästan 2 km, men det är inga km att skryta om.
Tänkte ta igen mitt missade träningspass på fredag, men vaknar då med hals ont. Så ingen träning då heller. Istället blir det en dag med massa lek och bus med alla barnen, dottern har även en kompis som sovit över. Blir många timmars lek ute i snön, vi har en mycket liten backe hemma på tomten som är perfekt för pojkarna att åka i. Så det blir många turer upp och ner i den. Vi gör även en snölykta och ett försökt till något som är tänkt att likna en snögubbe.
På lördagen vaknar jag vid 3 tiden med hemska magkramper och för att inte störa övriga i familjen flyttar jag mig över till tv-rummet för att försöka vila lite där. Blir några timmar framför tråkiga tv-serier, orkar liksom inte gå och hämta någon DVD-film för att se på den istället.
Vid 8 har även dom övriga i familjen kommit upp och det är slut på den lugna tiden i soffan. Får tvinga i mig mat för att få lite energi, vilket jag fortsätter med regelbundet under dagen. Framåt em har kramperna lugnat sig och jag börjar återigen känna mig piggare.
Söndagen känns mycket bättre och jag ger mig iväg vid 7 tiden till mitt extrajobb. Att springa var bara inte att tänka på då det regnat och töat på lördagen för att sedan frysa till under natten. Vägarna var så blanka och fina av all is. Så i stället blir det en rask promenad och lite jogging på dom cykelbanor som kommunen varit ute och saltat.
När jag några timmar senare ger mig av hemåt är vägarna betydligt bättre och jag gör ett försök på lördagens träningsprogram. 10 min uppvärmning följt av 45 min löpning i måttligt tempo. Vägarna är fina och allt går bra tills jag kommer till vägen med skog runt sig, vägen som plogbilarna glömde. Kände mig verkligen som Bambi på hal is, benen gick inte alltid åt samma håll som jag ville. Så det blev mycket spring i snödrivorna vid vägkanten för att kunna komma någonstans, men jag lyckades ända hålla tiden relativt bra med endast 10 min ökning av tiden.
Träningen i morse hoppade jag helt enkelt över, vädret har varit detsamma som igår och jag har ingen lust att leka Bambi i mörkret och inte ha möjlighet att kunna se var det är halt någonstans. Så planen är att försöka komma ut senare i em innan det hinner bli allt för mörkt.
